Nu är glada julen slut slut slut.

Min blogg oxå, misstänker jag.

Hahaha jag DÖR av skratt. Sverige rasar mot att världens bästa dansband Larz Kristerz vann dansbandskampen. Varför? Dom skyller på att de som ringde på Scotts inte kom fram. Va fan, det gjorde ju inte vi som ringde på L-K heller! Och ärligt talat, spelar det någon roll vem som vann? Båda var vinnare. Båda var bra. Inte ens jag hade deppat om Scotts vann.

Nu är iaf mina lördagskvällar obokade tills dansbandskampen 2009 kör igång. Vad ska man nu hitta på?

Rataxes är tillbaka i normalt sinnestillstånd.

Fullt frisk & fräsch.

Halkade med cykeln idag så det kom blod från knät, & armen väntas vara blå imorgon. Jag borde lyssnat på G som sa att det är halt!

Den har kommit tillbaka. Den där totala känslan av att allt är meningslöst. Jag har stoppat i mig 2 Atarax för att dämpa ångesten så jag kan hämta Jr på dagis.

Varför ska jag vara svart igen? Jag vill inte gå runt i mörkret igen. Jag vill känna glädje. Jag vill vara glad över att det snart är jul. Nu känns ingenting roligt. Jag vet inte vad jag vill med mitt liv, och att tänka på det gör allt bara ännu jobbigare. Ska jag alltid plågas av mörkret? Ska jag alltid behöva ha ångest? Jag vill vara lycklig och glad. Jag vill inte ha plågsamma tankar och dödslängtan. Trodde att jag hade kvar ett uttag på medicinen, men det hade jag inte. Jag får ångest av tanken på att ringa psyk och säga "hej nu har jag fallit tillbaka". Men jag vet att jag måste om detta inte går över.

Har en stor klump i magen som är full av tårar. Håller emot det. Ska försöka att inte visa något. Sr har tenta imorgon, & på kvällen kommer föräldrar, syskon & barn på besök i några dagar. Jävligt lyckat att jag just nu måste må så här.